HONDURAS, Copan, Utila, Comayagua, NICARAGUA, Leon, COSTA RICA, Peninsula Nicoya, Santa Elena, Monteverde and NEW YORK

Lååånga resor genom Honduras och Nicaragua väntade oss efter Guatemala. Stoppet i Copan var ju till för att se Copan Ruinerna, men jag och Magnus bestämde oss för att det minsann räckte med museet efterosm det var för dyrt inträde och ruiner kända för all konstverk istället för höjden på templena. Så jag tog Magnus på en Maya tur på museet i Copan, han lärde sig mycket och tyckte det var jätteintressant. Ett tu tre var där ju en proffessor bredvid oss och ville rätta alla mina fel och berätta allt han kunde om vartenda stenbit. det ville han ju såklart ha pengar för när han va färdig märkte vi.

Mot Honduras karibiska kust efter Copan. Hamnen i La Ceiba var så lugn och fridfull, inga problem tänkte jag med båtturen ut till Utila. Jag hade ju fel. Det var hemskt och jag började gråta. En amerikansk gammal fiksare skrattade åt mig efter resan och kommenterade "it happens to evryone sometime, Here, let me give you a pill for your trip back". Och då hade jag inte ens kräkt, men det var ju en snäll gest.
Utila var lite som Caye Caulker (och alla andra karibiska öar för den delen) men lite större, lite skitigare och lite mer turister.
Alla ville ut o fiska o äventyra o grejjer men jag had e ju grejjen för mig o Magnus: en öde liten liten ö mitt ute i karibiska havet för en dag! Det fixa man ju, men då helt plötsligt ville typ alla som inte skulle dyka följa med. Men det blev härligt ändå och Magnus fick sitt snorkeläventyr på köpet.

Hamnen i La Ceiba. Titta, inga vågor alls liksom

rolig att klättra på

så här liten va ön. gå runt den på 4 minuter kunde man göra

prickarna i vattnet är vi med en back öl i mitten. man e ju inte dum

Vidare in i honduras. Nattligt besök och hemska bråk i knark o horkvarteren i Comayagua. Vill inte prata om det.

Iaf, sen var vi ju i Nicaragua! Stor dramatik vid gränsen, men det var roligt till skillnad från nattbråksdramatiken. Fråga mig om du e nyfiken.
Vi åkte till revolutionärhistoriska Leon och tittade på väggmålningarna med roliga (inte roliga som haha) budskap och bara gick runt och sög upp historia som torra svampar.

En helt vanlig bensinstation i Nicaragua

heja sandinisterna

katedralen med lejon framför, för det är ju Leon.

gissa presidenten under foten

från stenåldern till nutid på en endaste vägg. Dom e otroliga dom där nicaraguanerna

Efter hemskheterna i Comayagua och många irritationer lämnar jag och Magnus gruppen och gör Costa Rica Istället. Att lämna Nicaragua och komma in i Costa Rica var inte det lättaste för mig och Magnus. Nadja had eju l'mnat falska uppgifter om hur vi skulle göra. allting e Nadias fel såklart. Några onödiga taxiresor och fulllastade bussar senare var vi på peninsula Nicoya i Costa Rica. el Coco gav vi en chans men fy nä, där kan man ju itne stanna. Lågsäsong är ju bra, men El Coco...nääää.

El Coco.

Vi blundade och blädrade i footrpintboken och satte fingre omedvetet på SAMARA. Oxå på nicoya.
Det va bra gjort. För där trivdes man ju som fisken i vattnet. helt ensamma var vi på den jättestora stranden och bodde hos kanadensiska knarkande Brian. Vi gjorde absolut ingenting i många dagar. red, sov, pratade om Brians tid i fängelset och annat rogivande gjorde vi.

Det var för övrigt första gången magnus red. Han fick den snabbase hästen och jag den finaste (jag fick själv välja). VI galloperade i ösregn på stranden! Och jag fick ju rida upp jämte magnus o stanna hans häst för allt han kunde göra var att skrika. STANNA HÄSTEN ANNA! haha roligt.
Hästar i Costa Rica verkar bo lite överallt. Inte i ett stall eller så, nä dom hänger helt enkelt lite överallt på gator, i trädgårdar, på stranden och i buskar. flera lösa hästar följde ju efter oss i proncip hela ridturen tills dom hittade några andra hästar dom kunde hänga med.

Jag o mina hästhistorier.

Fina tider.

nöjda o glada med vad slumpen hade att erbjuda, Samara, mmmmm

samma måde som hemma

Bodyboarding hade jag aldrig gjort förut men jag boarda ju som ett proffs!

Casa Brian

rida på stranden. det kan du ju fortsätta drömma om

Monteverde ligger mitt i landet ovanför San Jose. Så det var ju en bit från Nicoya och resan dit var spännande. 1. vi stod ju på felbusshålplats och köpte nästan fel biljetter. 2. väl vid panamerican highway (en väg som går genom centralamerika, lika stor som den mellan trelleborg o smyge ungefär. en helt vanlig väg helt enkelt, highway vet ja inte vart dom fått ifrån) gick det bara en buss om dagen till monteverde. 3. vi missade ju den. MEN det var ju en fixpajsare som oxå missade den! han bara - vänta lite, det här fixar jag. 5 minuter senare har han bytat om till sin polisuniform, går ut på vägen o stnnar en bil. Bilen kör oss den bergiga vägen ända upp till monteverde. utan problem liksom! Dom betedde sig som om det var helt normalt.

Magnus och polisen Frank i skåpbilen vi fick åka i gratis

Jaja. Monteverde var ju något utöver det vanliga. Berg med molnskog liksom. Där åkte vi ziplining över bergen. det gick fort och det var långa banor. Magnus spottade från högsta punkten och jag skrek av lycka.

man får hjälp såklart vid varje av och på stop

magnus i full fart

weeeeee

det molnar till snabbt i en molnskog

Och Sen va man ju i New York. Såg frihetsgudinnan, empire state building, åt dunkin dounuts och drack Ben & Jerry milkshakes, handlade 2 I Love New york T-shirts och en kortlek. Allt från New Ark och på 2 timmar. weeeee.

New Ark i New York